Obama och Vita Huset anordnar Maker Faire – Vad kan Sveriges politiker göra?

Obama-administrationen har länge visat en nyfiken attityd gentemot Maker-rörelsen och Makerspace-fenomenet. Attityden speglar en större vision om att inspirera unga till att bli ”The makers of things” och inte bara the ”consumers of things”. Tidigare har vi här på Makerspace-bloggen lyft Obama-administrationens samarbete med MAKE, en satsning med målsättningen att utrusta 1000 high schools med Makerspaces. Häromdagen tillkännagavs också att Vita Huset ska stå värd för en egen Maker Faire.

Obamas drag kan förstås av cyniker avfärdas som populistiskt i och med den växande skara som tyr sig till den driftiga ”Maker identiteten”. Trots det, undrar vi på Stockholm Makerspace förstås när Stockholms, Sveriges och Europas politiker också ska fatta grejen. Vi var tidiga med att puffa på exempelvis näringsminister Annie Lööf via hennes publika sida Facebook, men fick där inget större gensvar. Vi har under de senaste åren pratat med otaliga politiker, från lokalnivå till näringsdepartement. De har alla varit nyfikna, men inte riktigt förmått skrida från nyfikenhet till aktivitet i att stötta vår verksamhet, som idag är helt beroende av ideellt arbete och våra medlemmars engagemang och förståelse för att det tar ett tag att bli det Makerspace vi alla drömmer om.

inlagg_annie_loofVad kan då Sveriges politiker göra? Ska de göra nåt? Vi har inte alla svaren, och vill inte politisera vår verksamhet. Men, det betyder inte att vi ändå inte hyser en förhoppning om att det ska bli lättare att starta och drifta ett Makerspace. För att den förhoppningen ska bli verklighet krävs en opolitisk stödstruktur för framväxten av fler Makerspaces i Sverige. Vi hoppas att Stockholm Makerspace resa, från idé på ett forum på Internet till en verklig samlingsplats för hundratals vardagsinnovatörer i Stockholm, kan inspirera och aktivera. Vår resa började med en crowdfunding kampanj, där 141 personer gick in och betalade en peng vardera. Utan det stödet hade vi inte kommit igång. Det är med glädje vi, med allt större intensitet, hör av nystartade Makerspaces runtom i landet och i Norden. Vissa av dem har startat på samma sätt som vi, vissa startas av eldsjälar som sätter eget kapital på spel. Vi stöttar dem, och de oss, så gott det går.

Hur kan en stödstruktur för Makerspaces se ut? Vi vet inte heller detta. Men, utifrån vår erfarenheter har vi upptäckt en rad problem. Adresserar man dem så skulle jordmånen för fler Makerspaces förbättras avsevärt. Följande problem har vi märkt av som försvårande faktorer i vårt arbete med att starta och drifta det Makerspace vi drömmer om:

Det tar för mycket mycket tid, kontakter och expertis för oss, som lekmän, att söka efter pengar och anslag. Snudd på ett heltidsarbete verkar det som, vilket är lite paradoxalt eftersom vi som jobbat med att skapa ett Makerspace har andra heltidsjobb som vi gärna fortsätter ha. Vidare har vi noterat att det nätverkande som krävs för att ta sig fram i anslags-världen i mångt och mycket sker på seminarier på dagtid, för tjänstemän och andra som är anställda inom sektorer där man kan ta tid och närvara. Dagtidsaktiviteterna försvårar deltagande i den dialog som behövs föras med det etablissemang som rör sig på event och seminarier på temat innovationsfrämjande och företagande. Hade vi haft möjlighet (och inbjudan) att dagtid kunna närvara vid seminarier och dyl, hade vi ex. gärna försökt dela vår övertygelse kring  hur vi tror Makerspaces, på flertalet sätt, bidrar till innovationsklimatet i Stockholm och Sverige i stort. Men allra helst hade vi sett fler seminarier förlagda till kvällstid, så att vi, och fler med oss, kunnat närvara och delta i debatt och diskussion efter jobbet.

Vidare är många utlysningar projektbaserade, dvs att man kan få bidrag om man driver ett visst projekt (som f.ö gärna ofta kräver viss mått av egen investering, pengar som ett Makerspace inte sitter på). Problemet med de projektbaserade anslagen, är att ett Makerspace snarare behöver bidrag för att utveckla den samverkan som krävs innan ett projekt skall kunna komma till stånd.

Ett Makerspace är inte heller ett ”beprövat” koncept, som ex. ”Studiecirkeln”, därför har vi ej kunnat söka bidrag inom denna kategori. Slutligen, ett Makerspace syftar inte heller till att stärka en specifik minoritet (utan tvärtom inbjuda till samarbete över gränser), därför är det många stipendier som vi inte kunnat söka. På frågan om vi, kreativt, kunnat skruva på våra formuleringar för att passa bättre in på alla utlysningar är svaret ”ja”. Men, istället för att försöka trycka in vår verksamhet i ett fack där den egentligen inte hör hemma, hoppas vi att myndigheter och organisationer som arbetar med innovations- och kulturstöd kan öka sin förståelse för Makerspaces, och förslagsvis öppna upp anslagsmöjligheter för Makerspaces och den gränsöverskridande verksamhet som bedrivs på dessa platser.

Ett Makerspace tolkas inte som ”kultur”. Utifrån vår erfarenhet, har vi märkt att ett Makerspace sällan tolkats som ”Kultur” (och därmed inte kvalat in i kampen om kulturstöd). Det stämmer att vi på Makerspace inte dansar, sjunger eller spelar teater, dvs ägnar åt oss kultur i traditionell bemärkelse. Alla som varit på Makerspace kan dock notera att det i högsta grad rör sig om kulturell verksamhet, men vi kämpar som sagt med att skapa en förståelse för detta. Många är de som haft svårt att välkomna Makerspace-konceptet i sin kulturella begreppsvärld. Vi hoppas verkligen, att detta är en fråga om övergående (o-)mognad.

Vi hoppas, med vår verksamhet på Stockholm Makerspace, stärka förståelsen för Makerspaces som viktiga kulturbärare i en samtid och framtid där gränser mellan traditionellt definierade yrkesgrupper, ny teknik och traditionellt hantverk är i uppluckring.

Vi inspireras vi vår förenings växande skara medlemmar, vars kreativitet inte känner några gränser. Deras samverkan har stärkt vår övertygelse om Makerspaces som en praktisk modell för att tillvarata och utveckla den innovationskraft som uppstår i krockar och möten mellan nyfikna Makers från olika delar av samhället -krockar och möten som nog faktiskt aldrig kunnat uppstå på andra ställen än just på ett Makerspace.

Vi dagdrömmer ibland oss bort till våra drömmars framtida städer, där vi hoppas och tror att Makerspaces blivit en del av stadens kreativa ekosystem, som naturliga, kreativa mötesplatser som tillvaratar och utvecklar stadens och stadsbornas sanna kreativa potential. Platser som tillgängliggör verktyg och skapar utrymme för idéutbyte, på den moderna, kreativa stadsbons villkor. 

Vi tror och hoppas att även Stockholms, Sveriges och Europas politiker kommer fatta grejen. Att även de, likt Obama, kommer inse vikten av att stötta framväxten av Maker-kultur och Makerspaces. Vi ser med tillförsikt på utvecklingen i USA, och hoppas på svenskt gehör inom en inte alltför avlägsen framtid. 

//Filippa Malmegard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *